SLU logo

E psilon
- elektronisk publicering vid SLU

ERROR pics/svartstreck800.gif
 

Open Access

Den 11:e februari 2008 undertecknade rektor en policy där SLU:s forskare uppmanas att publicera sin forskning Open Access (Dnr SLU ua 11-474/08).

Vid så kallad Open Access-publicering publicerar man sig antingen i Open Access-tidskrifter eller genom att man deponerar en kopia av en redan publicerad artikel i t.ex. Epsilons öppna arkiv. Open Access innebär alltså att vetenskapliga resultat görs fritt tillgängliga via Internet. Läs mer.

Läs om...

  1. Bakgrunden till Open Access
  2. Open Access-tidskrifter
  3. Parallellpublicering
  4. Mer om Open Access

1. Bakgrunden till Open Access

Under lång tid har det dominerande sättet att kommunicera forskning varit att publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Så är det fortfarande men under senare år har mycket hänt som föranleder nya ställningstaganden för forskare. Med ny teknik, som förbättrar kommunikationen mellan forskare, och delvis nya publiceringssätt, har man från forskarhåll ifrågasatt den dominerande ställning som förlagen intagit. Man söker nya vägar för hur vetenskap ska kommuniceras på bästa sätt. Man vill riva den barriär som idag finns mellan forskningens producenter och de som är intresserade och har användning av forskningens rön. Barriären upprätthålls bland annat genom höga prenumerationsavgifter på tidskrifter.

Forskarinitiativet började under 1990-talet när forskare började laborera och använda sig av möjligheten att deponera sin forskning på FTP-arkiv, där andra alltså kunde logga in för att ladda ned materialet. Det är från sådana inledande initiativ som man kan se utvecklingen fram till idag. Samlingsnamnet för denna strävan går under begreppet Open Access. Begreppet rymmer både tidskrifter och den så kallade parallellpubliceringen i öppna arkiv. I likhet med Open Access-tidskrifterna handlar parallellpubliceringen om att tillgängliggöra forskningen för alla som vill ta del av den. Parallellpublicering är alltså ett sätt för forskaren att göra sina publikationer fritt tillgängliga trots att den tidskrift som antagit artikeln inte är en Open Access-tidskrift.

2003 undertecknade bland annat Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Berlindeklarationen. Deklarationen syftar till att stödja Open Access-initativ. SLU:s policy kan ses som en del i den, såväl nationella som internationella, ambitionen från forskarvärlden och dess finansiärer att göra forskningen fritt tillgänglig. I dag finns den här typen av policybeslut vid flera svenska lärosäten.

Fördelarna med Open Access

Med Open Access-publicering följer, som bilagan till SLU:s policybeslut klargör:

  • Ökad synlighet och spridning av SLU:s forskning. Flera undersökningar visar att en fritt tillgänglig publikation läses och citeras oftare.

  • Publicering i Epsilons öppna arkiv kan normalt ske direkt när publikationen har accepterats vilket snabbar på publiceringsprocessen.

  • Ökad synlighet och spridning av SLU:s forskning bidrar till att marknadsföra SLU och borde attrahera såväl nya forskare som nya studenter.

  • Institutioner i tredje världen, där SLU redan idag har samarbetsprojekt, kan i betydligt större omfattning ta del av SLU:s forskningsresultat.

  • Möjlighet till direkt kommunikation med forskningspolitiker, tjänstemän och experter inom departement och myndigheter vilka kan nå OA-artiklar genom sökning på Google.

  • Besparing genom minskade tryckkostnader vid övergång till elektronisk publicering för t.ex. rapporter och annat forskningsmaterial.

  • Publikationer från SLU finns samlade i ett enda digitalt arkiv.

  • Arkivet ger en säkrare långtidslagring då man inte behöver förlita sig på olika e-tidskriftsförlag eller hemsidor.

Kan du parallellpublicera i Epsilons öppna arkiv?

Under 2007 publicerade SLU:s forskare ca 1100 vetenskapliga artiklar, enligt SLU:s publikationsdatabas (uppgifterna hämtades i januari 2008). Av dessa artiklar skulle över 800 st kunna parallellpubliceras i Epsilons öppna arkiv. De stora förlagen Elsevier (326 SLU-artiklar), Springer Verlag (109 SLU-artiklar) och Taylor & Francis (50 SLU-artiklar) tillåter parallellpublicering i öppna arkiv. Läs mer om förlagens policys gällande Parallellpublicering.

2. Open Access-tidskrifter

För att förstå hur nya publiceringsmodeller för vetenskapliga tidskrifter har vuxit fram och etablerats inom Open Access-rörelsen är det viktigt att också känna till hur publicering av traditionella tidskrifter fungerar. Gemensamt för de olika tidskriftsmodellerna som nämns i detta avsnitt är att samtliga använder sig av kvalitetsgranskning, oftast peer-review, för att bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet.

Man kan dela in vetenskapliga tidskrifter efter hur tidskrifterna gör sitt innehåll tillgängligt, hur upphovsrätten hanteras och hur omkostnaderna för publiceringen finansieras:

  • Traditionella tidskrifter, kräver prenumerationer för att en läsare ska få tillgång till innehållet vilket därmed ger begränsad spridning och tillgänglighet. Upphovsrätten skrivs så gott som alltid över från författaren till tidskriftsförlaget. Läs mer nedan.
  • Open Access-tidskrifter, ger fri spridning och tillgänglighet av artiklar på Internet och upphovsrätten stannar hos författaren. Omkostnader för publicering täcks vanligen av författaravgifter eller i vissa fall av medlemsavgifter och stöd från forskningsinstitutioner. Läs mer nedan.
  • Hybridtidskrifter, är traditionella tidskrifter som erbjuder författaren att antingen välja en traditionell publiceringsmodell eller open access-publicering, dvs. att antingen publicera sin artikel gratis men då med en begränsad spridning eftersom det krävs prenumeration för tillgång eller att betala för att artikeln ska publiceras fritt tillgängligt. Läs mer nedan.

I synnerhet två webbtjänster erbjuder nära nog fullständiga listor över vetenskapliga kvalitetsgranskade Open Access- och hybridtidskrifter: DOAJ listar över 4000 Open Access-tidskrifter och har även information om hybridtidskrifter. JournalInfo har information om både traditionella och Open Access-tidskrifter. JournalInfo listar också förslag på Open Access-alternativ till många kända traditionella tidskrifter.

Traditionella tidskrifter

Publicering i traditionella tidskrifter är fortfarande den dominerande publiceringsformen. Inom många ämnesområden är det idag dessutom det enda relevanta alternativet om man vill publicera en artikel i en vetenskaplig högt rankad tidskrift (för att läsa mer om rankning med s.k Impact Factor se exempelvis här.)

Vanligen är det gratis för författaren att publicera i en traditionell tidskrift men det förekommer även författaravgifter för vissa tidskrifter. Omkostnader för publicering och distribuering täcks då framför allt av prenumerationskostnader - det är med andra ord läsarna som betalar. Många förlag som ger ut tidskrifter med en traditionell publiceringsmodell tillåter dock forskare att också parallellpublicera sina artiklar mot vissa villkor. Läs mer om hur forskare kan göra sina publikationer fritt tillgängliga i öppna arkiv under avsnittet Parallellpublicering. Där hittar du också några av de stora förlagens policys i sammanfattning.

Open Access-tidskrifter

Open Access-tidskrifter har startats som alternativ till och kritik mot den traditionella tidskriftsmarknaden. Grundtanken är att forskningsresultat ska publiceras på Internet, kostnadsfritt och tillgängligt för alla som vill citera, läsa eller ladda ner artiklar. Vetenskapens resultat ska inte bara vara tillgängliga för de som har råd att betala för dem. Open Access-tidskrifter kännetecknas av att dessa dels gör tidskriftens innehåll fritt tillgängligt på Internet och dessutom låter författaren behålla upphovsrätten till sin artikel. Viktigt att påpeka är också att Open Access-tidskrifter liksom de traditionella tidskrifterna genomför lika rigorös kvalitetsgranskning av artiklarnas vetenskapliga innehåll.

Av de kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifterna är det cirka tio-tolv procent som är fritt tillgängliga. DOAJ, Directory of Open Access Journals, listade över 4000 sådana tidskrifter i april 2009.

Det finns olika finansieringsmodeller för Open Access-tidskrifter och det finns såväl kommersiella som ideella initiativ. Modellerna har utvecklats som en kritik mot systemet för de traditionella tidskrifterna. I vissa fall tar Open Access-tidskrifter ut en publiceringsavgift från författaren, författarens institution eller forskningsfinansiär och i vissa fall tar man inte ut någon avgift alls. Forskningsfinansiärer kan ha särskilda pengar avsatta för forskarens publicering, inbakade i forskningsanslagen. Det finns också exempel på ämnesrelaterad finansiering – till exempel har CERN, världens största laboratorium inom högenergifysik, tagit ett initiativ som syftar till att ge alla användare fri tillgång till vetenskaplig publicering inom området partikelfysik.

Hybridtidskrifter

Flera förlag har startat en publiceringsmodell där författaren har möjlighet att välja Open Access-publicering av just sin artikel i så kallade hybridtidskrifter, mot en författaravgift. Hybridtidskriften är i alla andra avseenden en traditionell tidskrift. Den friköpta artikeln blir dock fritt tillgänglig för alla, även om inte resten av tidskriftens artiklar är det. Artiklar som publiceras fritt tillgängligt enligt denna modell genomgår samma kvalitetskontroll som traditionellt publicerade artiklar. Författaren behåller dessutom upphovsrätten till sin artikel.

3. Parallellpublicering

Parallellpublicering är en av två vägar till Open Access (den andra vägen är Open Access-tidskrifter, läs mer ovan). Parallellpublicering är ett sätt för forskaren att göra sina publikationer fritt tillgängliga trots att den tidskrift som antagit och publicerat artikeln inte är en Open Access-tidskrift. Parallellpublicering används ofta synonymt med begrepp som egenpublicering (eller egenarkivering - på engelska self-archiving). Egenarkivering kan också betyda att forskaren gör sin artikel tillgänglig via en egen hemsida. Raym Crow från SPARC (The Scholary Publishing & Academic Resources Coalition) definierar ett öppet institutionellt arkiv som:

/.../a digital archive of the intellectual product created by the faculty, research staff, and students of an institution and accessible to end users both within and outside of the institution. (Crow 2002)

Det öppna arkivet kan vara institutionellt som t ex Epsilons öppna arkiv eller ämnesbaserat som Organic Eprints som arkiverar dokument om ekologiskt jordbruk. I båda fallen har alla med tillgång till en Internetuppkoppling möjlighet att ta del av materialet.

Lokal deponering - global tillgång

Även om artikeln deponeras i ett lokalt arkiv som det öppna arkivet på SLU så blir spridningen global. Hur det fungerar i detalj kan beskrivas med de rutiner som biblioteket tillämpar vid parallellpublicering. Det handlar om metadata, den bibliografiska beskrivningen av dokumentet. För att kunna utnyttja interoperabiliteten mellan olika arkiv, navigera, analysera och återfinna dokument i alla öppna arkiv samtidigt krävs att man överallt beskriver dokumenten på samma sätt, oavsett i vilket arkiv som artikeln deponeras (Carr & Harnad 2007).

Metadatamodellen eller beskrivningen av publikationen är utarbetad av Open Archives Initiative och standardprotokollet kallas OAI-PMH (Open Archives Initiative - Protocol for Metadata Harvesting). OAI, skapades av några forskare i samarbete med forskningsbibliotek i USA 1999. Standarden är helt oberoende av innehållet i databasen. De flesta arkiv med vetenskapligt material stöder idag OAI-PMH. Som ett exempel kan OAIster nämnas, som hämtar vetenskapligt material från över 1100 högskolor, universitet, forskningsorganisationer och institutioner över hela världen.

Spridningsvägarna för parallellpublicerade artiklar är välutvecklade och blir allt bättre vilket gör att artikeln synliggörs i många sammanhang där artiklar som är publicerade i traditionella tidskrifter inte visas. Det kan alltså ses som en fördel både för den enskilde forskaren och för de som har intresse av forskningen.

Förlagens Open Access-policies

Elsevier

Tillåter författaren att parallellpublicera artikeln på en personlig eller institutions server. Det innebär att man kan publicera artikeln i Epsilons öppna arkiv. De villkor som följer med parallellpubliceringen är att källan måste redovisas (tidskriftens namn, volym, nr, och sidor), det ska finnas en länk till tidskriftens/förläggarens hemsida och förläggarens PDF-fil får inte användas. Det vill säga att författaren har rätt att deponera den ursprungliga version av texten som utgivaren sedan formaterar till den aktuella tidskriftens format. Det ska också finnas en länk till artikelns Digital Object Identifier (DOI).

Springer Verlag

Tillämpar samma modell som Elsevier. Även här ska en fras med tillhörande länk infogas i den parallellpublicerade versionen: "The original publication is available at www.springerlink.com".

Taylor & Francis

Tillåter parallellpublicering, utan att något tilläggsavtal behöver tecknas mellan författaren och förlaget. Precis som de tidigare redovisade förlagen skall deponeringen ske på en icke kommersiell server och källan måste meddelas - genom hyperlänkar till förlaget och tidskriften. Inte heller tidskrifter som ges ut av Taylor & Francis tillåter att man publicerar förlagets PDF-fil. Taylor & Francis tillämpar embargotider för STM Journals (Science, Technology and Medicine) 12 månader och för SSH journals (Social Sciences and Humanities) 18 månader.

Uppgifterna om förlagens policies är hämtade från SHERPA/RoMEO som administrerar söktjänsten RoMEO. Det är en service till den som ska parallellpublicera i öppna arkiv. Här listas tidskriftsförlagen och deras copyrightavtal.

Om du önskar hjälper vi dig att färdigställa publikationen i enlighet med förlagens villkor. Kontakta oss via följande länk: http://epsilon.slu.se/kontakta.html.

Mer om Open Access

Vad är Open Access?

Med Open Access-publicering menas att forskningsresultat görs fritt tillgängliga på Internet. Läsaren kan kostnadsfritt läsa, citera, ladda ner och skriva ut de vetenskapliga artiklarna. Open Access Overview av Peter Suber, är en bra översikt för den som vill lära sig mer om Open Access.

Hur kan SLU-forskare publicera sig Open Access?

Som SLU-forskare kan du medverka till Open Access-publicering och samtidigt öka spridningen av dina publikationer genom att antingen publicera dig i fritt tillgängliga Open Access-tidskrifter, eller genom att parallellpublicera dina artiklar i ett öppet arkiv. SLU har Epsilons öppna arkiv, ett institutionellt arkiv för material som producerats av forskare inom SLU.

DOAJ - Directory of Open Access Journals

När man publicerar i fritt tillgängliga Open Access-tidskifter blir de publicerade artiklarna genast fritt tillgängliga på Internet och författaren behåller delar av upphovsrätten. DOAJ listar för närvarande mer än 3850 fritt tillgängliga kvalitetsgranskade vetenskapliga tidskrifter som är tillgängliga Open Access. Under DOAJ for Authors får du hjälp att hitta en lämplig Open Access-tidskrift att publicera i. DOAJ underhålls och uppdateras av Lunds universitet.

JournalInfo

JournalInfo fungerar som en hjälp till forskare vid valet av tidskrift att publicera sig i. Det är en fritt tillgänglig databas med uppgifter om över 18000 vetenskapliga tidskrifter, sammanställd och presenterad av Lunds universitet.

BioMed Central

BioMed Central är ett kommersiellt förlag som ger ut Open Access-tidskrifter. SLU är stödmedlem av BioMed Central och SLU:s forskare får 15 % rabatt vid publicering via BioMed Central. Se vilka SLU-forskare som publicerat via BioMed Central här. BioMed Central är numera uppköpt av Springer.

PLoS - Public Library of Science

PLoS är en organisation utan vinstintresse som med mycket goda framgångar har startat flera tidskrifter inom biologi och medicin. Tidskriften PLoS Biology startades 2003, har idag en impact factor på 14.3, och är bland de tio främsta tidskrifterna inom allmänbiologi.

SHERPA RoMEO

Vid parallellpublicering publiceras en artikel i en traditionell tidskrift och arkiveras dessutom i ett öppet digitalt arkiv. SLU har Epsilons öppna arkiv, där forskare kan arkivera sina forskningsresultat. I en traditionell tidskrift kan publicerade artiklar endast bli åtkomliga via prenumerationer, t.ex. via bibliotekens tidskriftsprenumerationer. Genom att dessutom deponera artikeln i Epsilons öppna arkiv får fler möjlighet att nå och ta del av forskningsresultaten.

Tidskriftsförlagen har olika policy för parallellpublicering i arkiv. För att ta reda på vad just din tidskrift har för policy kan du gå in på SHERPA/RoMEO - Publisher copyright policies & self-archiving. Där finns en förteckning över de flesta förlag och tidskrifter, och deras policy till annan publicering, t.ex. på forskarens egen webbplats eller i universitetets arkiv. 70 % av alla förlag tillåter författare att publicera en kopia av sin artikel i ett öppet arkiv mot vissa villkor.

Tilläggsavtal - Author Addendum

I vissa fall krävs att författaren använder ett tilläggsavtal för att behålla rätten att även deponera din artikel i Epsilons öppna arkiv och på så sätt göra den mer tillgänglig. Du kan använda SPARC:s tilläggsavtal (PDF-fil) och bifoga detta till förlagets publiceringskontrakt. Läs SPARC:s information om hur avtalet används.

Ett alternativ till traditionella publiceringsavtal är att erbjuda sitt verk under en Creative Commons-licens (CCL). Genom det behåller författare rätten till sina artiklar, men tillåter andra att ladda ner, återanvända, skriva ut, modifiera, distribuera och kopiera artiklarna, så länge som författaren och källan anges. När licensen gäller krävs inget tillstånd från författaren eller förlaget. CCL har information om sina licenser här.

Tillstånd att inkludera artikel i avhandling

För att få tillstånd att inkludera artiklar i din tryckta avhandling och för elektroniska publicering i Epsilon kan du använda ett tilläggsavtal som SLU distribuerar. Request to use material included in the electronic version, Doctoral dissertation at SLU (PDF-fil). Om något av avtalen ovan används behöver inte detta avtal användas!

Stöd för Open Access - nationellt och internationellt

Berlindeklarationen

Berlindeklarationen (PDF-fil) skapades efter en konferens som hölls i Berlin 2003, med forskare och andra intresserade. Här kan man läsa mer om Berlindeklarationen.

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

SUHF har tagit ställning för Open Access genom att år 2004 skriva under Berlindeklarationen.

Vetenskapsrådet stödjer Open Access

Vetenskapsrådet skrev under Berlindeklarationen 2005 och arbetar nu med att se hur man som finansiär konkret kan arbeta för open access. Se pressmeddelande.

ScieCom - Svenskt resurscentrum för vetenskaplig kommunikation

ScieCom är i dagsläget under uppbyggnad, och ska fungera som ett nordiskt/baltiskt forum för alla frågor rörande vetenskaplig publicering. Det ska bli en nationell resurs för upphovsrättsfrågor angående vetenskaplig publicering. Finansiärer är Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet och NordBib.

Lärosäten

Några kända lärosäten som infört obligatorium för open access-publicering av allt sitt vetenskapliga material är till exempel Harvard Faculty of Arts and Sciences, Harvard Law School, Stanford School of Education och MIT.

Fulltextarkiv

Epsilons öppna arkiv är ett av många fulltextarkiv världen över. Här följer några andra arkiv:

OAIster

OAIster är en söktjänst för över 1100 fritt tillgängliga fulltextarkiv världen över. Produceras av Univ. of Michigan Digital Library Production Services, USA.

BASE - Bielefeld Academic Search Engine

BASE - Bielefeld Academic Search Engine är en multidisciplinär webbsöktjänst för vetenskapliga informationskällor och fulltextarkiv, där även EPSILON ingår. [Läs mer].

DAREnet

DAREnet ger fri tillgång till forskningsmaterial från holländska universitet via en gemensam söktjänst.

Uppsök

Uppsök innehåller svenska examensarbeten och uppsatser i fulltext.

Informationsmaterial

Open Access Information. Material om Open Access, bakgrund, upphovsrätt mm. (svenska)

En kortfattad historik om Open Access på engelska, Timeline of the Open Access Movement, av Peter Suber (SPARC).

Kontakt

Vill du veta mer om Open Access och/eller parallellpublicera dina artiklar i Epsilons öppna arkiv? Kontakta någon av oss som arbetar med den elektroniska publiceringen på biblioteket! Kontaktuppgifter finner du via följande länk: Kontakt.
Eller börja deponera dina artiklar via den här länken: Epsilons öppna arkiv.

Källor:

Open Access Information från projektet OpenAccess.se: http://www.searchguide.se/oa/

Kungliga bibliotekets webbplats http://www.kb.se

Carr, L. & S. Harnad (2007). "Keystroke Economy: A Study of the Time and Effort Involved in Self-Archiving".
url:http://eprints.ecs.soton.ac.uk/10688/1/KeystrokeCosting-publicdraft1.pdf

Crow, R. (2002). "The Case for Institutional Repositories: A SPARC Position Paper." The Case for Institutional Repositories: A SPARC Position Paper.
url:http://www.arl.org/sparc/bm~doc/ir_final_release_102.pdf

Lundén, T. (2008). "Publicering i öppna arkiv."
url:http://www.searchguide.se/oa/wp-content/uploads/parallellpublicering.doc

   
ERROR pics/svartstreck800.gif
· Ansvariga för Epsilon: SLU-biblioteket · Powered by GNU Eprints software